30 juni 2003: Djurgården - Hammarby 3 - 0 (Allsvenskan)

Startelvan:

Covic
Östlund
Stark
Gerrbrand
Schlebrügge
Kennedy
Jensen
Fjørtoft
Fursth
Dede
Piñones-Arce
(Sulan in för Mikkel i paus, tog vänsterbacken. Max ett kliv in, Totte ett kliv framåt. Antti in, Sigge ut (77))

Stor fotbollsunderhållning i den första halvleken, och det var Hammarby som stod för det mesta av grannlåten. Under 30 minuter gjorde man allt rätt - utom mål. Ineffektiviteten är skrämmande, tyvärr var det väl ingen nyhet att Bajens anfallare har svårt att trycka dit den.

Istället var det hemmalaget som gjorde det första målet. Och det andra. Och det tredje. Mycket på grund av passivitet i Bajens försvar. I takt med att målen trillade in föll Hammarbys spel ihop. Lite kan man skylla raset på att Mikkel åkte på en skada, men det måste också vara något fel med inställningen. Vid 3-0 verkar försvaret knappt bry sig.

Man måste käka taggtråd om det ska bli poäng mot topplagen!

På sina håll har det ändå låtit ganska positivt efter matchen, det fina spelet från första halvlek har lyfts fram och tongångarna har varit optimistiska. Bra, för då slipper jag. Istället tänkte jag för en gångs skull räkna upp några saker som oroar åtminstone mig:

Egentligen ser jag inte världen med riktigt så mörka brillor. Innerst inne tror jag att vi tar minst fyra pinnar mot Helsingborg och kör över Landskrona.

Varför? Därför att punkterna ovan är sådant som kan rättas till. Är du en del av spelare 12 kan du hjälpa till. Sjung, skrik, tokpeppa! Åk till Helsingborg!

Sedan är det derbydags igen - och då jävlar!

/Agne


Andra om matchen:
Finns massor...